I dagarna har en officersutbildningen varit på tapeten. Militärhögskolan Karlberg har försökt avskilja en kadett för olämpligt uppträdande. Det sägs att han fällt rasistiska kommentarer och haft en bild på Hitler på sin Facebook-sida. Det kan vara så och det kanske inte stämmer till fullo. Det avser jag inte ta upp här utan jag vill koncentrera mig på bieffekter av akademiseringen av officersutbildningen. Givetvis kommer jag också med en lösning eller två.
Försvarsmakten ville, som många andra länder i väst, få akademiskt innehåll och värde på officersutbildningen. Dels för att få en kvalitetssäkring på utbildningen och dels för att öka meritvärdet. Så har jag uppfattat det.
Därför beställer Försvarsmakten (FM) den grundläggande officersutbildningen Officersprogrammet från Försvarshögskolan, då den sistnämnda är ett godkänt akademiskt lärosäte under Utbildningsdepartementet.
FHS kan själva inte genomföra utbildningen utan har återlagt den till Militärhögskolan Karlberg som tidigare i egen regi utbildade kadetterna. Officerarna på Karlberg fick byta namnbrickor men i övrigt så jobbar de med samma sak. Utbildningen har skruvats något, ett år har lagts till men i det stora hela så utbildas kadetterna fortfarande för att lösa uppgift på fänriksnivån. Ett år av tre genomförs som Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på någon av Försvarsmaktens Fack- och Funktionsskolor, där kadetten får lära sig mer handgripligheter i den den valda inriktningen.
Försvarsmakten fakturerar givetvis FHS för detta jobb. Den ekonomiska cirkeln sluts därmed.
I och med att kadetterna under utbildning är högskolestudenter så omfattas de studiemässigt av Högskolelagen och Högskoleförordningen, precis som vilken annan student som helst. De kan alltså inte avskiljas på vilka grunder som helst.
Högskolelagen säger:
"6 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills vidare skall avskiljas från utbildningen i fall då studenten
1. lider av psykisk störning,
2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller
3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.
Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket 1--3, bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen."
Försvarsmakten har alltså frånsagt sig möjligheten att avskilja kadetter som inte håller måttet. Det rimmar verkligen illa med det arbete som Försvarsmakten lägger ner på värdegrund men kan även komma att innebära problem för verksamhetssäkerhet och säkerhetsskydd på sikt. Det för att fler olämpliga kan komma att beredas anställning nu i en tid av dystert vakansläge på förbanden.
Det finns två vägar för att hantera eller snarare justera detta:
1. En lagändring som ger Försvarsmakten eller den som å Försvarsmaktens vägnar rättighet att avskilja studerande som inte håller den standard som krävs för yrket.
2. En delning av utbildningen mot officer. Här tänker jag att den studerande först gör en civil del på exempelvis FHS som omfattar Statsvetenskap, Språk, Pedagogik, Idrott och hälsa och visst Ledarskap. Sedan söker den studerande den militära, helt gröna/blåa, kursen på ungefär tre terminer. Under den kursen så tillhör kadetten Försvarsmakten och hanteras i enlighet med Försvarsmaktens regler och styrdokument. Här ges Försvarsmakten möjligheten att selektera.
Jag känner att jag kommer att återkomma till Försvarsmakten och dess utbildningar i kommande inlägg.
Innan vi diskuterar utbildningen så måste vi diskutera arbetsuppgifterna som de blivande officerarna skall ha och vilken yrkesgång de skall ha.
SvaraRaderaIntuitivt känns utbildningsgången som den var i början på seklet som den "bästa". En hyffsat lång grundläggande officersutbildning som gav en modern allmänbildning som jag tycker en officer skall ha, jag saknade dock militärhistorien. Skolan påstods använda HBL i utbildnignen men man saknade den hårda styrningen som krävs för att HBL skall vara fruktbart och inte fruktsallad. Därför tror jag att den utbildningen fick dåligt rykte.
Nästa steg var det taktiska programet som producerade kaptener. Här läste officeren ett halvår för att lära sig taktiken för sitt gebit i FM. Majoren läste ytterligare för att kunna fungera i en stab och det blev sammanlagd teoretisk utbildningstid omkring 2 år. Det räcker för en högskoleexamen. Jag håller med att tudelningen av utbildnigen skulle vara den bästa. Här kan vi ha en akademisk krigsvetenskaplig utbildning som resulterar i en examen med specialinriktning som ligger till grund för ett anställningsbarhetskrav.
Alltså den blivande taktiske officeren skall ha en högskoleexamen i krigsvetenskap. Efter anställning så "klär" man på officeren YBK-utbildningar mot den befattning som skall bestridas. Det kan vara flygtekniskt utbildning eller motsvarande. Kan man tänka sig en stridsvagnskompanichef som inte kan vagnsstrid?
På det här viset så kan FM släppa den teoretiska delen av officersutbildningen och koncentrera sig på det som skiljer offiersyrket i från andra akademiska yrken.
Vi har ju krigsvetenskapliga institutioner på lärosäten runt om i världen men i Sverige är ämnet eftersatt och i många stycken så finns ämnet utspritt i Statsvetenskap, Geografi, Freds och konfliktkunskap, m.m.
I andra länder så lockar KVI studenter i vad jag uppfattat som ganska så stor utsträckning men skulle inte det räcka så får väll FM sätta upp ett stipendie för lovande studenter om de studerar krigsvetenskap. Så här slipper FM ekonomiskt ansvar m.m. Under första YBK-året så kan de antagna gå med VPL-förmåner och räknas som det, vi har också möjligheten att provanställa personal och dom kan sägas upp efter första halvåret om de inte håller måttet.
J.K Nilsson